bästa promenaden
Åh, vilken skön promenad det blev. Jag fick sällskap av min mamma idag och vi gick nästan en mil och bara pratade och pratade. Så himla terapeutiskt och nyttigt det kändes. Jag såg massor av söta djur, bland annat en liten bebis-ekorre (som var det sötaste som jag sett någonsin) och ett yrvaket föl.
Sånna här dagar är det inte svårt att hålla motivationen uppe, jag ser skillnad på min kropp, mamma peppar mig, det är härligt att röra på sig och bakisångesten är som bortblåst. Fy vad skönt! Jag tänker mycket på hur det kommer se ut nästa år i början av juni. Hur kommer jagse ut då? Just nu känns det som om att jag faktiskt skulle kunna lyckas med att gå ner hur mycket som helst och nästa juni svischa förbi er på stan i kläder som inte sitter fel, lår som inte skaver mot varandra och armar som jag inte skäms för att visa. Jag börjar våga tro på att det kommer hända.
Inget motiverar mer än sommaren! Att vara på stranden utan att skämmas ihjäl och känna att folk tittar eller att inte tycka det är jobbigt för att det blir svettigt mellan brösten eller att låren skaver så det gör ont. Jag älskar sommaren och vill uppleva den smal!
Nu ska jag kolla på film har jag bestämt :D
Kommentarer
Trackback
