Ett lättare liv!

Nu har det snart gått fyra veckor sen jag tog tag i det här med vikten och jag märker redan stor skillnad på mig själv. Inte bara det att jag gått ner typ sju kilo men att jag känner mig så himla mycket piggare än innan. Jag äter väldigt lite nu, jag ska ligga på typ 1300 kcal om dagen för att gå ner men jag ligger oftast under det vilket är för att jag försöker kontrollera mig själv så mycket som möjligt eftersom jag har en ätstörning.

 

Jag har tröstätit så länge jag kan minnas och jag gömde kakor, godis och chips i mitt rum när jag bodde hemma. När jag var runt sexton så eskalerade det och jag började hetsäta på riktigt, det var inte längre så att jag köpte med mig ett paket kakor hem två gånger i veckan som jag åt upp själv utan jag åt allt jag om över och väldigt snabbt. Det blev värre sen när jag flyttade hemifrån och hade mer pengar, tid och kunde gå och handla när som helst. Jag skäms jättemycket fortfarande och vill inte att någon ska veta detta men jag kunde, bara för en månad sedan, vänta med spänning på att min sambo skulle jobba och sen sprang jag till affären och köpte två påsar chips, chokladbollar, godis och kanske någon skräpmat. Sen när jag kom hem la jag inte ens in maten i kylen eller skafferiet utan satte mig direkt i soffan och kollade på serier och vräkte i mig chips. Om det mot förmodan blev något över slängde jag det eller gömde det någonstans i lägenheten innan min sambo kom hem igen. När han väl var hemma låtsades jag som ingenting och åt kvällsmat med honom som vanligt.

 

Jag är jätterädd för att förlora kontrollen såhär och jag försöker undvika alla triggers så mycket som möjligt. Jag vill ju vara frisk, sund och bli smal så jag måste sluta. Det är därför jag äter så exakt uträknade portioner nu mer, för att både krympa magsäcken så jag ska vara mindre hungrig och för att ha stenkoll på vad jag äter. Jag hoppas att jag kan bli frisk nu och att jag aldrig mer gömmer en nästan tom chipspåse någonstans i min lägenhet.