9:e oktober

Igårkväll gick jag långpromenad med min mamma och jag reflekterade över hur lätt det gick. I våras kunde jag knappt gå till bussen utan att bli andfådd och tycka att det var jobbigt, nu kan jag helt utan problem gå en mil i rask takt. Ganska fantastiskt ändå!
Nu behöver jag bara fixa min arbetssituation så har livet nästan hamnat på rätt köl. puh.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0